Nämen allvarligt, katastrofer inträffar varje dag i mer eller mindre skalor. Men katastrofen är extra stor när det känns nära. När man relaterar till det. Man känner sorg, förtvivlan, saknad och man ställer frågor som man inte kan få svar på.

Jordbävningen i Japan med härdsmälta är det som är hett i tidningarna just nu. Jag kommer ihåg när det hade skett. Min mamma frågade mig hur jag upplevde det hela, då hon(och så många andra vet) att jag är ett japanfreak. Just då fattade jag inte. En jordbävning, och tsunamis det händer väl lite då och då i Japan? Och varför skulle jag bry mig mer om Japan än Afrika t.e.x?

Men det är först nu, när jag läst mer om allt som hänt. Det är nu jag förstår att mitt drömmars land står mitt i en kris. Det finns en möjlighet att det Tokyo jag känner till aldrig kommer att bli densamma. Det  land som jag drömmer om att få åka till i alla fall en gång i min livstid, kanske jag inte kommer att kunna drömma om i samma utsträckning. Farligt att åka dit?

Sen all min inspiration - mitt i en kris. Och mina precious mangakas(manga-författare) Är de oskadda? Tänk om Kishimoto åkte med i vågen?(Författaren till Naruto) Eller författarna till Strobe Edge och Code Breaker. Tänk om Miyazaki eller Tatsuya Nomura är skadade? Men det kan de ju inte vara. De är ju kändisar. De dör inte. De måste ju få finnas och fortsätta spel-och film-utveckla! Men tänk om..

               k o m m e n t e r a
               Just some thaughts... | Länka inlägget

0