Resident Evil 2
2010-05-24
19:35:59
19:35:59
Resident Evil 2, det andra spelen i serien. Även detta spel blev en succe.
Jag kan förstå varför.
Det är karaktärer och miljöer med i spelet som är minnesvärda! Grafiken är bättre än i ettan.
Dock skiljer sig spelen lite med varandra.
Jag tycker inte att spelet är "läskigare", dock är det "hemskare".
Om ni undrar vad f*n jag menar så är det ganska enkelt.
Ettan var riktigt mys-läskigt, man hade kalla kårar längst ryggraden igenom nästan hela spelet.
I tvåan satt man på helspänn, för att monsrerna är mer groteska i spelet, och de gillar att "hoppa fram".
Vet inte hur många gånger jag själv hoppade baklänges.
Ganska lustigt att man sitter och skriker när spelet består av några pixlar som rör sig ;)
Som jag nämde tidigare består spelet av väldigt minnesvärda scnener, och speciellt karaktärer.
Ingen glömmer nog Leons otroligt vackra polis-uniform, claires fula röda skorts, Sherrys sjömanskostym, polischefens lik på skrivbordet och Ada som tagen från en film Noir...
Och Birkin, stackaren som får gå igenom flera olika stadier, en mer motbjudande än den andra...
Mycket att komma ihåg, inget att glömma...
Dock finns det saker jag stör mig på i spelet.
Styrningen - fortfarande ett problem - when will they ever learn?
Var är logiken? är en fråga jag ställer mig igenom spelet.
Varför man måste gå och leta gömda prylar som diamanter, och försöka luska sig fram - på ett polishus??
Utmaningen i spelet är inte alls som i ettan, ibland är det nästan lite för enkelt.
Men det gör inget.
Claire och Leon kommer nog alltid att finnas kvar på min näthinna...med BRA röstskådespelare dessutom!!
Story: 9
Karaktärer: 10
Styrning: 4
musik: 8
Utmaning: 8
Grafik: 8
Jag kan förstå varför.
Det är karaktärer och miljöer med i spelet som är minnesvärda! Grafiken är bättre än i ettan.
Dock skiljer sig spelen lite med varandra.
Jag tycker inte att spelet är "läskigare", dock är det "hemskare".
Om ni undrar vad f*n jag menar så är det ganska enkelt.
Ettan var riktigt mys-läskigt, man hade kalla kårar längst ryggraden igenom nästan hela spelet.
I tvåan satt man på helspänn, för att monsrerna är mer groteska i spelet, och de gillar att "hoppa fram".
Vet inte hur många gånger jag själv hoppade baklänges.
Ganska lustigt att man sitter och skriker när spelet består av några pixlar som rör sig ;)
Som jag nämde tidigare består spelet av väldigt minnesvärda scnener, och speciellt karaktärer.
Ingen glömmer nog Leons otroligt vackra polis-uniform, claires fula röda skorts, Sherrys sjömanskostym, polischefens lik på skrivbordet och Ada som tagen från en film Noir...
Och Birkin, stackaren som får gå igenom flera olika stadier, en mer motbjudande än den andra...
Mycket att komma ihåg, inget att glömma...
Dock finns det saker jag stör mig på i spelet.
Styrningen - fortfarande ett problem - when will they ever learn?
Var är logiken? är en fråga jag ställer mig igenom spelet.
Varför man måste gå och leta gömda prylar som diamanter, och försöka luska sig fram - på ett polishus??
Utmaningen i spelet är inte alls som i ettan, ibland är det nästan lite för enkelt.
Men det gör inget.
Claire och Leon kommer nog alltid att finnas kvar på min näthinna...med BRA röstskådespelare dessutom!!
Story: 9
Karaktärer: 10
Styrning: 4
musik: 8
Utmaning: 8
Grafik: 8
Betyg: 8