Cameron Diaz

2010-06-22
23:04:20
Tänkte skriva om 2 filmer med Cameron Diaz som jag sett.

Kan ju säga att jag grät floder över båda....

My sisters keeper(Allt för min syster på svenska)

Jag läste om den och visste vad den huvudsakligen handlade om. Men det som det som jag trodde filmen skulle handla om, hamnade efter ett tag helt i skymundan. "Huvudpersonen" blev inte huvudpersonen längre, man fick tillbakablickar, och nya personer var med hit och dit.

Jag måste ärligt talat säga att jag blev förvirrad. Men när filmen närmade sig slutet fick men en sån där "Jahaaa"-upplevelse, och man lixom godtog det. Mest p.g.a att jag suttit och flännat igenom filmen och det var riktigt jobbigt. Skådespelarna gjorde ett himla bra jobb här måste jag säga.

Utan deras insats hade filmen inte varit lika gripande, utan jag tror bara att förvirringen skulle kvarstå.
Jag var från början dock väldigt förbannad på Cameron Diaz karaktär, för att jag trodde ju att det var det som var "meningen" Därför hade jag svårt att gilla henne. Men jag har tidigare mest bara sett henne i romantiska komedier, och kommer knappt ihåg om jag sett henne i någon "seriös roll" sen tidigare.
Men här är det andra bullar minsann.

Desperat mamma...God I cried. 


Den här filmen har fått både ris och ros, blivit anklagad för "sentimentalt drabbel"
Dock gillar jag sentimentalt drabbel så jag var inte alls missnöjd..

Betyg:

3/5






In her shoes(I hennes skor på svenska)

Två systrar så olika, natt och dag.
Det problemet har jag aldrig haft, därför tänkte jag att det kan vara intressant att se hur det kan bli.

Dock hittade jag bara ett igenkännande i den ena systern, och även här hade jag svårt att gilla den andra, "snygga", bortskämda, j*vla braten som Cameron Diaz gestaltar från början.
Det hon gör mot sin syster har jag svårt att förstå hur man kan göra, och ännu svårare att förstå hur man kan förlåta.

Men hollywood it is och man får följa systrarna på var sitt håll på jakt efter "sig själva, egen lycka och sånt där tjafs" Utveckligen av systrarna har man sett förr, och även deras återförening.
Men man ifrågasätter inte, man tittar och njuter av varje bild, varje stund.

Man gråter t.o.m i de bitar då man egentligen inte behöver gråta. Så mycket igenkännande, trots att man inte varit med om något liknande.

Toni Colette en av mina favoritskådisar och Cameron Diaz, en skådespelare jag börjar få upp ögonen för nu, gör en suverän insats i denna ljuva film

Betyg:
4/5






               k o m m e n t e r a
               Intressen | Länka inlägget





 Namn:


 E-postadress: (publiceras ej)


 URL/Bloggadress:



 Kommentar: