Grandia 2

2009-11-17
12:30:06




Jag spelade det här spelet då jag var relativt ung(14-15 kanske?)
Jag tyckte att handlingen var ganska spännande, med en sån där söt "manga-stil" som jag gillar..

Dock fick jag verkligen kämpa när det gällde det spelet.
Det var ju hur svårt som helst! Jag dog i princip heeela tiden =( Jag klarade inte ens av "vanliga" battles så jag sprang i från dom hela triden, och naturligtvis blev det ännu svårare när jag mötte bossarna...Åh vilken ångest!

Jag fattade aldrig vad jag gjorde för fel...förrän i slutet...Jag hade inte upptäckt "magin" som man kunde använda.
Kanske en av spelets mest viktigta funktion. Boy, vad jag kände mig korkad. Jag klarade spelet tillsluit, men jag kunde inte riktigt njuta av det alls. Detr gjorde det intebättre av att monstren man mötte var riktigt j*vla läskiga O__o

Några år senare(när jag fyllt 20) tänkte jag att jag skulle klara spelet en gång till - och förhoppningsvis utan svårigheter då jag äntligen fattat allt i spelet. Och vilket lyckorus!

Spelet handlar i af om  Ryudo och hans talande fågel Skye som tar sig an ett uppdrag att vara livvakt åt Elena när hon ska till Garmia Tower. Vid Garmia Tower får handlingen en ny vändning och det slutar med att Ryudo och Elena reser världen runt i ett försök att rädda den tillsammans med nya vänner de träffar på vägen.

Jag älskar verkligen battelsystemet med allt som hör där till.
När man fattat alla funktioner(R1 R2 everyone)
Så är det inte svårt alls!
(Förutom några gubbar mot slutet, som man egentligen inte behölver döda, så jag gjorde aldrig det höhö)
Karaktärerna och storyn älskar jag också. OOh jag vill spela igen!

Betyg
9/10




               k o m m e n t e r a
               Intressen^^ | Länka inlägget





 Namn:


 E-postadress: (publiceras ej)


 URL/Bloggadress:



 Kommentar: