Spelet börjar med att man får möta Vayne,
en mystisk, blyg kille kille som bor ensam i skogen med sin enda vän, katten Sulpher.
En dag får han dock en inbjudan till alkemist-skolan al-Revis av läraren Zeppel.

Efter mycket tvivel och ängslan så går Vayne med på att börja skolan.
Vayne är inte alls van vid människor, och vill helst inte vara i närheten av andra.

Men när han möter bland annat sina nya klasskamrater Jess, "Katt-tjejen" Nikki,
och sin"Sempai" Flay, blir han indragen i en egen workshop där han får träffa
nya bekantskaper, lära sig att alkimera på riktigt, och genomgå olika kurser och uppdrag.

Vayne har inga minnen från tidigare, och passar på att leva och ha det bra med sina nyfunna vänner.
Men den dagen han får höra talas om den kände alkemisten "Theofratus" börjar hans förflutna komma tillbaka till honom.

Lärarna verkar veta något om Vayne som han själv inte vet, och de vill dölja allt de kan om just Theofratus. 
Vayne har dessutom hört att denne person kanske är hans egen far. Vayne känner att han vill veta mer om sitt förflutna, var han kommer ifrån, men viktigast av allt, vem han är....

Jag var väldigt exalterad över detta spel, då jag verkligen ÄLSKAR Altier Iris-serien.

Mana Khemia och Altier Iris har i princip allt gemensamt
Så jag trodde verkligen inte att jag skulle bli besviken.
Spelet kom dock igång väldigt segt med handling, då det från början mest
bara handlade om att få olika bra kontakt med alla i gruppen.
Jag störde mig inte så mycket på det i början, men efter att halva spelet var klart och det fortfarande
inte hade hänt något började jag bli lite irriterad.
Slutet gillar jag inte heller då det tyvärr är alternativa slut
beroende på vilken karaktär man pratat mest med genom spelet.
Och jag gillar verkligen INTE alternativa slut...

Men i övrigt är det helt värt att spela.

Karaktärer: 9/10
Musik: 9/10
Battlesystem: 9/10
Levlingssytem: 10/10
Miljö/grafik: 9/10
Story: 5/5

               k o m m e n t e r a
               Intressen^^ | Länka inlägget

0