Filmen Prinsessa väcker oerhört starka känslor hos mig.
Visserligen en ganska o-orginell historia, med ett vanligt och övertydligt budskap.

Men det skiter jag fullständigt i! Filmen träffar rakt i hjärtat, och det är det som räknas.

Skådespelerskan Zandra Andersson som gör din debut-roll i filmen är överraskande bra. När jag tänker efter är det nog ingen i filmen som är dålig(och jag brukar total-såga de mesta skådisar i svenska filmer)

Att jag verkligen uppskattar denna film kan ju vara att allt i denna film ligger mig nära.
Skådespelardrömmar, att vara överviktig och även sedd som något man inte vill.

Jag är "vuxen" nu, och ser saker med andra ögon. Men hur jag såg på saker när jag var 16-18 år är så nära allt som huvudpersonen, Maja känner och ser.

Att komma ihåg kan vara smärtsamt. Men även tacksamt att veta att även jag kunde må bra tillslut.

               k o m m e n t e r a
               Intressen | Länka inlägget

0